Textstorlek
- 1 2 3 + Font size

Klicka för att ändra textstorlek

Verktyg
Sök
.
Services

Bakteriella infektioner


En infektion innebär att ett smittämne - bakterier, virus eller svamp - passerat kroppens första skyddsbarriärer i huden och slemhinnorna. De flesta infektioner, som till exempel förkylningar och influensa, går över av sig själva. Bakteriernas förmåga att orsaka sjukdom beror på faktorer som till exempel om de kan bilda toxiner och enzymer, i vilken utsträckning de kan tränga in i kroppens celler och vävnader, samt deras förmåga att föröka sig. En vanligt förekommande bakterie är streptokocken.

Bakterier är en del av människans naturliga miljö, och kroppen kan på flera sätt skydda sig mot skadliga angrepp. Huden är täckt av bakterier som i vanliga fall inte gör någon skada utan skyddar mot mer aggressiva bakteriestammar. I luftvägarna finns slemhinnan som producerar ett sekret där olika bakterier och virus fastnar. Där finns också flimmerhår som transporterar slemmet ut ur kroppen. Även i tarmarna finns bakterier och slemhinnor som skyddar mot skadliga angrepp.

Genom nysning eller hosta kan sjukdomsalstrande organismer överföras burna av en luftbro av små droppar och infektera andra. Det finns också bakterier som kan överleva en längre tid i omgivningen och då kan smittöverföringen även ske via vatten, mat och föremål. 

 Överföring av smitta kan också ske direkt genom beröring mellan slemhinnor och hud. Händerna är ofta bärare av bakterier, särskilt om de inte tvättas regelbundet.

Sjukdomstecken och diagnos
För vissa infektioner spelar mängden smitta som en person utsätts för roll. Är den hög blir tiden från smittotillfället till de första symtomen kortare. Infektionen blir också svårare inledningsvis och sjukdomsförloppet värre. En låg mängd smitta får inte lika lätt fäste, utvecklingen blir långsammare och förloppet lindrigare.

Symptomen varierar beroende på typ av infektion. Inte sällan förekommer dock feber och påverkat allmäntillstånd samt smärta i det område där infektionen är lokaliserad. Symptom från mage och tarm som kräkningar och diarré kan förekomma vid akut insjuknande.

 Det finns många sätt att diagnosticera en infektion. Blodprover kan visa om kroppen har börjat bilda antikroppar mot vissa smittämnen. Antalet vita blodkroppar kan också vara förhöjt vid infektioner.

 Ett vanligt använt blodprov är ett snabbtest kallat CRP, vilket kan visa om kroppen har en infektion.  Bakterieodlingar kan inom ett par dagar ge svar på vilka bakterier som har orsakat infektionen. Ibland kan läkaren få hjälp med att ställa diagnos genom att undersöka vävnadsprover i ett mikroskop.
 
Behandling

Om infektionen beror på bakterier - och den behöver behandlas - finns flera sorters antibiotika att välja mellan. Antibiotika fungerar dels genom att den dödar bakterierna, dels genom att hindra bakterierna från att föröka sig. Det är viktigt att rätt antibiotika väljs på så vis att den ska rikta sig direkt mot den typ av bakterier som drabbat kroppen. Används antibiotika med bred effekt - mot många olika bakterier -  kan kroppens egen flora av bakterier störas mer än nödvändigt. Risken ökar också för att bakteriestammar blir immuna (resistenta) mot läkemedlet.